top of page

Marknadskollen - Hopp om bättre tider och stabila räntor lyfter börsen



Börsåret 2023 har börjat starkt. Uppgången på Stockholmsbörsen är i skrivande stund 12 procent. Januariuppgången på 7,9 procent var den bästa januarimånaden sedan 1994. Räntebeskeden från centralbankerna i USA och Europa är den främsta förklaringen till optimismen på aktiemarknaden den här veckan. De fortsätter förvisso att höja sina styrräntor men aktiemarknadens tolkning är att vi närmar oss räntetoppen och att vi kan vänta oss räntesänkningar senare i år. Stabila utsikter för inflation och räntor är något som investerare längtat efter länge. Samtidigt verkar inte lågkonjunkturen bli lika illa som tidigare befarats, stalltipset är att det blir en ”mjuklandning”. Nu i veckan höjde Internationella valutafonden sin prognos för den globala tillväxten i år till 2,9 procent, från 2,7 procent i den tidigare prognosen.

Även positiva kvartalsrapporter har bidragit till årets börsuppgång. Sedan Sandvik inledde rapportperioden på allvar den 20 januari är Stockholmsbörsen upp 6 procent. Rapporterna vittnar generellt om en stark avslutning på 2022, med i de flesta fall god vinsttillväxt jämfört med det fjärde kvartalet 2021. Ju närmare konsument verksamheten är desto besvärligare miljö, vilket syns i rapporterna från till exempel Dometic och Electrolux.

Utsikterna som bolagen förmedlar är förvisso försiktiga, inte minst gällande det första kvartalet, men i linje med förväntningarna. Vi räknar med att i princip alla bolag vi äger gör sitt bästa år någonsin 2024. Om marknaden håller med oss om den utvecklingen bör vi se en bra utveckling på aktiemarknaden i år. Sammantaget förklarar förhoppningar om en stabil ränteutveckling i kombination med successivt bättre tider under 2023 den starka börsutvecklingen hittills i år.


Bild till vänster: Sandvik

Bild nedan: Dometic


Är slutet på räntehöjningscykeln här?

Kreditmarknaden prisar nu till fullo att räntehöjningscykeln kommer till sitt slut under våren. Även om det finns viss nyansering i hur högt styrräntorna kan komma att höjas och hur lång tid det tar innan vi får se räntesänkningar så är osäkerheten avseende tid och i viss utsträckning räntetopparna borta. Denna uppfattning stöds i att både den amerikanska riksbankschefen Powell och den europeiska riksbankschefen Lagarde har uttryckt en avvaktande inställning till fler höjningar efter att de som redan är inprisade i marknaden är exekverade. Kreditmarknaden ser nu framför sig är att FED höjer sitt ränteintervall till 5,00 - 5,25 procent (4,25 - 4,50) under våren och att ECB höjer räntan till 3,00 procent (2,50) i mars medan den svenska Riksbanken höjer räntan till 3,25 procent (2,50) i två steg under våren.

Vad talar för att kreditmarknaden får rätt?

Christine Lagarde (ECB) uttryckte att ”riskerna kring inflationen nu är mer balanserade”. Detta syns tydligt i inflationsutvecklingen i Europa och USA men ännu inte i Sverige (se nedan stapeldiagram). Att bromsa inflationen har varit huvudsyftet med de snabba räntehöjningarna och just nu ser detta ut att ha lyckats, även om vi i Sverige ännu inte sett sjunkande inflationsstatik. Den 30 januari kom BNP-statistik från SCB som visade på en kontraktion av den svenska ekonomin med -0,6 procent under det fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Detta var sämre än väntat och med en inflation (KPI) på 12,30 procent i december är det rimligt att anta att tillväxten kommer att mattas även under det första kvartalet. Riksbanken kan nu komma att behöva skruva ner sin BNP-prognos för 2023 från tidigare -1,00 till 1,50 procent. Sammantaget talar detta både för en sjunkande inflation och rimligen en försiktighet att inte spä på recessionen med allt för hög styrränta.

Hur kan man tjäna pengar på detta?

I talande stund sjunker långräntorna vilket gör att obligationer med fast kupongränta stiger i pris. Om vi utgår från att korträntorna inte stiger mer än vad som är inprisat kommer detta att påverka fastighetsbolag med hög belåning. Lägg därtill att en minskad oro för refinansiering av utestående obligationslån gör att priserna på sekundärmarknaden stiger. Utestående fastighetsobligationer i svenska kronor med kortare löptid blir vår generella prioritering.


Utvalda marknaders utveckling i år


Comentarios


bottom of page