På besök i Oslo
Igår var vi i Oslo och besökte tre bolag: Nordic Semiconductor (som är ett innehav i Nordiska Möjligheter), Airthings, och Entra.
Nordic Semiconductor är världsledande inom ”short-range wireless connectivity” med en global marknadsandel på cirka 40 procent. Det betyder att bolagets produkter möjliggör trådlös kommunikation via framför allt Bluetooth. 96 procent av Nordics intäkter kommer från Bluetooth. Nordics chips finns bland mycket annat i tangentbord, datormöss och högtalare. Marknadstillväxten väntas ligga på 20-30 procent per år de närmaste åren. Megatrenden är att allt mer blir trådlöst. Förra året uppgick omsättningen till 611 miljoner dollar med ett rörelseresultat på 87 miljoner dollar. Börsvärdet är 28 miljarder norska kronor.
Bolaget grundades i Trondheim 1983 av fyra forskare och börsnoterades år 1997. Antalet anställda är cirka 1 400. Nordic har väldigt fina nyckeltal med hög bruttomarginal (>50 procent) och hög avkastning på kapitalet (RoIC >70 procent). Andelen fasta kostnader är hög, vilket ger bra hävstång på försäljningsökningar. 77 procent av de anställda arbetar med forskning och utveckling.
Airthings grundades 2008 och är än så länge ett relativt litet teknikföretag, men med en global räckvidd. Vi hörde talas om bolaget under ett besök på Lindabs fabrik i Grevie. Lindab är en kund till Airthings. Bolaget säljer produkter som mäter kvalitén på inomhusluften. Airthings Wave Plus är en storsäljare. Den kostar 2 290 kronor på Clas Ohlson. Den mäter förutom temperatur, luftfuktighet och lufttryck även radon, koldioxid och luftföroreningar och ger dig information om luftens kvalitet i realtid. Bolaget riktar sig till såväl konsumenter som företag. Konsumentdelen är störst idag men företagsdelen växer snabbast och har störst potential, anser vi. Potentiella kunder är exempelvis ägare av kontorsfastigheter som vill visa sina kunder att inomhusluften håller hög kvalité.
Airthings har en bra distribution. Amazon är den viktigaste säljkanalen men produkterna finns även i nästan 800 Walmart-butiker, 3 000 CVS-butiker och 1 360 Home Depot-butiker i USA, och ett brett utbud av regionala och nationella detaljhandelskedjor i flera andra länder, som till exempel Clas Ohlson. USA är den största marknaden med cirka 72 procent av koncernens intäkter.
Intäkterna 2021 uppgick till 33,7 miljoner dollar, en uppgång på 60 procent jämfört med året innan. Bruttomarginal uppgick till 61 procent men bolaget gör förlust på rörelseresultatnivå. Bolaget siktar på att omsätta cirka 1 miljard norska kronor (100 miljoner dollar) år 2024 och bedömer att ett positivt EBITDA-resultat kan nås andra halvåret 2023 och att en EBITDA-marginal på 25 procent är rimligt att förvänta sig på sikt. Aktien noterades på kursen 13,50 norska kronor den 30 oktober 2020. Aktuellt börsvärde är cirka 800 miljoner kronor.
Vi besökte även Entra som är ett av de större fastighetsbolagen i Norge. Balder och Castellum äger över 60 procent av bolaget. Under slutet av 2020 inleddes en huggsexa om Entra. Både SBB och Castellum lade bud på bolaget i november 2020 och kort därefter började Balder köpa rejält med aktier. SBB sålde sina aktier till Castellum för 210 norska kronor per aktie, totalt över 3 miljarder norska kronor, sommaren 2021. Nu ligger Castellums ägande på 33,3 procent och Balders på 27,5 procent. Sedan augusti 2021 har aktien fallit 60 procent, främst på oro för hur högre räntor kommer att påverka de finansiella kostnaderna, som är en mycket stor kostnadspost för fastighetsbolag generellt, samt hur stora de orealiserade värdeförändringarna kommer att bli då avkastningskravet stiger. Entra handlas till en substansrabatt på 56 procent. Börsvärdet är 16,8 miljarder kronor.
Entra äger främst kontor i Oslo (79 procent av det totala beståndet) men har även fastigheter i Bergen, Trondheim och Stavanger. Beståndet hade ett värde på 78,9 miljarder norska kronor vid utgången av det tredje kvartalet i år. Räntebärande skulder är 40,3 miljarder norska kronor, varav lite drygt hälften är banklån.
Substansrabatten är väldigt hög men å andra sidan slår högre avkastningskrav hårt på substansvärdet i och med att fastighetsvärdena måste skrivas ned då avkastningskravet stiger. Och högre räntor bör rimligtvis betyda högre avkastningskrav. Men fastighetsbeståndet är bra, enligt vår bedömning, och den norska ekonomin är stark. Frågan är hur kraftig ränteuppgången blir och om den höga substansrabatten är motiverad.
Utveckling för utvalda marknader i år.