top of page

Äntligen backar inflationstakten!



På fredagsmorgonen kom så en rad tecken på att inflationstakten är på väg ner. I Sverige steg priserna (KPI) 10,6% under mars jmf med mars 2022, att jämföra med 12,0% under februari. Räknar man bort påverkan av räntor (KPIF) var inflationen 8,0% och exklusive energi (KPIF-XE) var den 8,9%. Intressant (läs skrämmande) är att stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,8 procentenheter till KPI och att livsmedel och alkoholfria drycker ökat med 19,7% under det senaste året.

I diagrammet nedan syns att den svenska inflationen kraftigt överstiger både den europeiska och den amerikanska, vilka båda uppvisat en sjunkande inflationstrend (trendlinjer) de senaste fem och nio månaderna. Under fredagsmorgonen kom även KPI-siffror för mars avseende Frankrike på 5,7% och för Spanien på 3,3% jmf med mars 2022. Tilläggas bör att inflationen i Spanien var 9,8% förra året och således var baseffekten bidragande till den lägre inflationstakten. I Sverige var KPI för mars 2022 också hög (6,1%) vilket bidragit till att hålla tillbaka inflationstakten.

Den höga inflationsnivån, om än sjunkande, gör att vi måste förbereda oss på att Riksbanken höjer styrräntan med 50 baspunkter till 3,5% vid sitt nästa möte den 25 april. Rimligen kommer detta accelerera trenden med sjunkande inflation (KPIF) påverkad också av högre jämförelsetal (baseffekt). Att hoppas på att vi ska få samma inflation som Spanien är ny verklighet.


Den sjunkande, om än måttligt, inflationen gör att fastighetsbolagen handlas upp på börsen. Parallellt med förhoppningar om att Riksbanken snart ska ha höjt klart styrräntan stiger även fastighetsbolagen mot bakgrund av en rad strukturaffärer i branschen. Försäljningar av större fastighetsbestånd möjliggör att bolagen kan förtidsinlösa obligationer med förfall 2023 och 2024. Då de flesta obligationerna har rörliga räntekuponger har kostnaden för dessa lån stigit med nästan 3,5% de senaste 12 månaderna och bidrar därtill med osäkerhet kring refinansiering i en osäker kreditmarknad. Varje litet steg mot lägre skuldsättning och därmed räntekostnader är av betydelse och vi räknar därför med att 2023 kommer omfattas av en rad strukturaffärer inom den svenska fastighetssektorn.

Comments


bottom of page