top of page

KPI visar 6,5 procent och fortsätter att sjunka


SCB presenterade idag inflationen för september vilken jämfört med förra året är 6,5 procent (KPI), vilket i linje med de senaste 6 utfallen, var sjunkande med en ökad andel av KPI som hänförlig till räntekostnader. Räntekostnader för Egna hem ökade med 64 procent sedan förra året och för Bostadsrätter med 73 procent. Därtill steg Hyror och Avgifter med 4,4 procent. Totalt motsvarar detta, förenklat, för halva inflationen där resterande del är hänförligt till Mat, Restauranger, Kultur & Rekreation som i snitt stiger med mellan 7 och 11,5 procent. Noteras bör att Elpriset har sjunkit kraftigt (-43 procent) och håller tillbaka KPI med 2,4 procent. Att stigande ränte- och boendekostnader direkt står för 2,8 procent av inflationen är en konsekvens av Riksbankens styrräntehöjningar och baseffekten av detta är förenklat att så snart Riksbanken slutar höja räntan kommer denna effekt att sjunka. Inflationen kan alltså minska upp till 2,8 procent inför september 2024 bara på en bibehållen ränta. Mot detta står faktumet att gamla (billiga) bundna lån löpande omförhandlas till dyrare lån vilket påverkar detta i motsatt riktning. I diagrammet nedan ser vi KPI-utvecklingen i Sverige (gult), Europa (rött) och USA (blått) där samtliga uppvisar en kraftigt sjunkande KPI sedan de senaste 8-15 månaderna även om inflationen i USA under de senaste två månaderna haft marginellt stigande inflation som en effekt av bland annat stigande oljepris. Inflationstrenden är fallande och mot bakgrund av att den i Sverige hålls uppe av Riksbankens räntehöjningar kommer trenden nedåt att fortsätta i Sverige och ett rimligt antagande är att svensk KPI följer den europeiska som nu är nere på 4,3 procent.

Riksbanken höjde i september styrräntan till 4,00 procent och håller ytterligare en höjning som trolig vid det kommande novembermötet. Om vi bortser från möjligheten att räntan höjs för att stärka den svenska kronan och därmed marginellt minska importerad inflation, så vore det önskvärt om Riksbanken, i linje med ECB, valde att avvakta ytterligare höjningar och bevaka utfallet av redan genomförda höjningar. Diagrammet nedan visar hur riksbankerna höjt sina respektive styrräntor (prickade linjer) och hur det har påverkat inflationen. Att riksbankerna initierat räntehöjningarna sent är påtagligt och vi kan bara hoppas att prognoserna för deras agerande under Q4 och 2024 visar bättre korrelation med inflationen.


 



Comments


bottom of page