I veckan har Kina presenterat en rad stimulansåtgärder för att få fart på ekonomin. Landets centralbank People’s Bank of China (PBOC) ska genomföra flera penningpolitiska lättnader och stimulanser. För att stimulera utlåningen meddelade PBOC att bankernas reservkrav sänks med 50 punkter och räntan på den omvända sjudagarsrepan sänks med 20 punkter till 1,5 procent. Även inlåningsräntor ska sänkas, referensräntan ska guidas lägre och den ettåriga utlåningsräntan ska sänkas med 30 punkter. Räntor på befintliga bostadslån ska också sänkas med i genomsnitt 50 punkter för att stödja hushållen. Dessutom sänks amorteringskravet till enhetliga 15 procent för såväl första som andra bostaden. Tidigare låg kravet på minst 25 procent för den andra bostaden.
Reuters har rapporterat att den kinesiska regeringen även avser att dela ut kontanter till missgynnade grupper som till exempel fattiga och föräldralösa. Vidare har Bloomberg rapporterat att Kina överväger att ge en kapitalinjektion på 142 miljarder dollar till större banker, framför allt för att stödja den sargade fastighetssektorn, som del av det penningpolitiska stimulanspaket som aviserades tidigare.
Dow Jones China Broad Market Index var ned 14 procent i år innan beskeden om penningpolitiska lättnader. Efter beskeden har kinesiska aktier stigit 15 procent. Även S&P 500 såväl som Stockholmsbörsen har stigit efter de positiva beskeden från Kina.
Den kinesiska regeringen har som tillväxtmål att BNP ska öka med 5 procent i år. Nyligen har Goldman Sachs och Citigroup sänkt sina tillväxtprognoser för Kina och räknar med en tillväxt under regeringens målsättning. De ledande politikerna i Kina hoppas naturligtvis att de presenterade stimulansåtgärderna ska lyfta tillväxten så att målet för helåret nås. En oönskad konsekvens kan dock bli att inflationsdrivande råvarupriser stiger.
Räntemarknaden prisar in fler sänkningar
Riksbanken sänkte under onsdagsmorgonen styrräntan med 25 baspunkter till 3,25 procent, vilket var i enlighet med marknadens förväntningar. Riksbanken sänkte också räntebanan och deras prognos indikerar nu ytterligare två räntesänkningar i år varav ”en sänkning med 0,5 procentenheter vid något av dessa möten kan bli aktuellt”. Den uppdaterade prognosen indikerar nu även en eller två räntesänkningar under första halvåret 2025, vilket redan är inprisat av marknaden som förväntar sig att styrräntan ska vara 2 procent i juni 2025. 3-månaders statsskuldväxlar (SSVX) handlas efter räntebeskedet till 2,88 procent d.v.s. 37 baspunkter under styrräntan vilket till fullo prisar in en styrräntesänkning i november, men även till viss del öppnar för en sänkning på 50 baspunkter.
Riksbanken skriver i sitt pressmeddelande att inflationstrycket nu är förenligt med inflationsmålet på 2 procent, men att den konjunkturella återhämtningen går något trögare än väntat. Som en reaktion på räntesänkningen har flera banker sänkt sina 3-månaders rörliga boräntor vilket med viss fördröjning möjliggör större hushållskonsumtion samtidigt som lägre räntekostnader bidrar till lägre KPI-inflation.
Statsobligationer med längre löptider sjönk dock inte på det väntade beskedet från Riksbanken utan 5-åringen steg istället från 1,70 till 1,75 procent och 10-åringen från 1,92 till 1,97 procent. Även om detta kan förklaras av att amerikanska räntor steg så stärks vår tro att räntesänkningarna redan har prisats in i de långa räntorna där 5-åringen stigit från 1,63 procent till 1,75 procent de senaste två veckorna. Sambandet att räntan på korta löptider normalt är lägre än räntan på längre löptider stämmer just nu inte alls vilket tydliggörs i diagrammet nedan. För att återgå till historiska 25-årssamband* ska 3-mån SSVX sjunka till 1,15 procent om 5-åringen skall ligga kvar på 1,75 procent. Räntesänkningar av den magnituden, d.v.s. ned till 1 procent, finns inte i några marknadsprognoser varför slutsatsen blir att långa räntor – mot bakgrund av historiska samband och dagens ränteprognoser – har mycket begränsad nedsida.
*Skillnaden mellan 5-årig statsobligation och 3-mån SSVX har sedan 2000 varit i snitt 0,61 procent. Just nu är den -1,13 procent, d.v.s. lång ränta är mycket lägre än kort ränta.
Комментарии