top of page

Äntligen en styrräntesänkning!

Riksbanken meddelade idag att man beslutat att sänka styrräntan med 25 punkter till 3,75 procent. Riksbanken meddelar vidare att räntebanan från i mars kvarstår d.v.s att man bedömer att styrräntan kommer att sänkas två gånger under det andra halvåret till 3,25 procent i slutet av året.

 

Diagrammet nedan visar hur den svenska inflationen (KPI och KPIF) utvecklats sedan 2021 samt hur styrräntan och den femårig statsobligationsräntan förhållit sig under samma period. Inflationsdata för april presenteras den 15 maj.



Vad hände egentligen?

Fram till början av 2021 hade svensk inflationen (KPI) under 30 år bara marginellt överstigit 4 procent (2008) och Riksbankens styrränta hade under drygt sex år varit 0 procent eller lägre.  Som en konsekvens av stigande energi- och råvarupriser, flaskhalsar i transportleden och en brist på insatsvaror steg den globala inflationen snabbt under 2021 och 2022. För att motverka inflationen höjde Riksbanken styrräntan successivt mellan april 2022 och september 2023 från 0 till 4 procent. I Sverige nådde inflationen (KPI) en topp på 12,3 procent under december 2022 för att därefter vända ned till 4,1 procent under mars 2024. KPIF (KPI med fast ränta) under mars var 2,2 procent d.v.s mycket nära Riksbankens mål.

 

Vad händer nu med räntan?

Riksbankens bekräftade räntekurva gör gällande att styrräntan beräknas sänkas ytterligare 2 gånger i år till 3,25 procent. En sänkt styrränta påverkar de korta marknadsräntorna vilket gör att till exempel rörliga boräntor sjunker. Då boendekostnader totalt utgjorde 2,6 procent av KPI på 4,1 procent under mars kommer KPI att sjunka som en konsekvens av lägre boräntor. Effekten av sjunkande korträntor kommer även att verka hämmande på övrig inflation vilket möjliggör ytterligare styrräntesänkningar under 2025. Räntemarknaden prisar redan in en styrränta på 2,5 procent om ett år.  

 

Vad händer med konjunktur och bopriser?

Den svenska konjunkturen har sjunkit marginellt under fyra kvartal i rad och befinner sig i recession. Utsikterna för 2024 är dämpade och indikerar en BNP-tillväxt på kring 0,4 procent. För 2025 väntas dock tillväxten ta fart och prognoserna för BNP-tillväxten ligger kring 2,5 procent drivna av framför allt den lägre räntan.

 

Data från Svensk Mäklarstatistik visar att bostadsrättspriserna i landet stigit fyra månader på raken med totalt 4,8 procent, men också att antalet sålda bostäder under april ökade kraftigt med 24 procent jämför med samma månad förra året. Villapriserna har under samma period ökat med 2,4 procent.

 

Vad händer med den svenska kronan?

Mot bakgrund av att ECB väntas sänka Refiräntan med 25 baspunkter till 4,25 procent i början av juni kommer räntespreaden att bestå och därför inte skapa ytterligare press på kronan. Men, jämfört med USA där Fed Funds rate är 5,25 – 5,50 procent och förväntade styrräntesänkningar skjuts allt längre fram i tiden, kommer räntespreaden att öka och riskerar att ytterligare försvaga kronan. Lägg därtill en svagare svensk ekonomi med inprisade styrräntesänkningar på 1,25 procent det närmaste året och en nästan konstant tilltagande geopolitisk oro så bör investerare beakta att 11,25 och 11,50 kronor (ATH) för en dollar inte är orimligt.




Comentarios


Los comentarios se han desactivado.
bottom of page